Hur fungerar vår hjärna?
Enligt Kahneman så tänker vi efter två system:
Vi har med andra ord ett system som reagerar instinktivt, impulsivt och känslomässigt och ett som agerar logiskt, strategiskt och långsiktigt.
Dyker det upp en björn i skogen så används det första systemet, vid filosofering och djupare tankar så används det andra systemet.
Vid jobb med dagliga IT-projekt tas beslut baserade på en mix av dessa system; ibland känslomässiga impulsiva beslut, ibland väl genomtänkta logiska beslut, ibland springer alla hela tiden, ibland sönderanalyseras allt med total avsaknad av progress.
Ju mindre erfarenhet en person har kring ett område desto mindre korrekt blir resultatet av impulsiva beslut.
Ja, det går fortare att springa åt rätt håll, men springer man åt fel håll så ryker alla tidsestimeringar i världen.
Känner ni att det är enklare att ta betalt för hjärnlöst arbete än för hjärnfyllt tänkande?
För att dra det till sin lite överdrivna spets: Sitter man och arbetar med något i fyra veckor så jobbar man, tar man en promenad för att rensa tankarna och komma på en lösning så är man inte på sin plats… även om den promenaden på 30 minuter gör att man kan lösa uppgiften på en vecka istället för fyra.
De flesta tjänstemän är hjärnarbetare, så även fast det få som betalar en anställd när denne vaknat mitt i natten med lösningen på ett problem, så måste det finnas utrymme att tänka som en del av arbetet.
Utan tid att tänka så reagerar vi enligt system 1 med större risk att springa åt fel håll vilket påverkar både oss och resultatet av arbetet negativt.
Nästan alla arbetar efter någon form av agil metod. Agila metoder har visat sig ge bättre resultat än prediktiva metoder och är anpassade för att möta ständigt föränderliga krav.
I en agil metod så finns det ofta tid avsatt för reflektion och förbättringsarbete i någon form av retrospektiv (sprintretrospektiv), tillsammans med ett visst tänk i vanliga tasks och i aktiviteter som grooming, sprintplanering och elaboration.
Att ta ett steg tillbaka och fundera på om dagliga problem löses på rätt sätt brukar dock sällan hamna på scrumboarden.
Det bör därför finnas luft för att tänka mellan aktiviteterna på scrumboarden (ofta i form av det som inte är fokustid), tid man bör utnyttja till fullo.
Tänk också på att agila metoder är utvecklade för att snabbt ändra sig efter krav och inte för att tänka rätt från början (minns ni vattenfall?) och kan då och då få ett för högt fokus på delarna (lapparna på tavlan) än helheten (vad som ska borde bli klart). Glöm inte bort att det inte bara handlar om att göra klart tasks på scrumboarden utan även handlar om att göra rätt tasks. Ifrågasätt.
Försök behålla integriteten och det sunda förnuftet så att du känner att du arbetar på bästa sätt och inte tvingas in på villovägar.
Glöm inte att Regents vision är IT som det borde vara.
Spring inte. Stå inte stilla. Gå målmedvetet och lugnt mot målet och njut av resan dit.
http://www.scientificamerican.com/article/kahneman-excerpt-thinking-fast-and-slow/
http://martinfowler.com/agile.html
